Det var ett tag sedan jag skrev något från denhär listan och nu var det väl kanske dags. Mina drömmar.. ja fyfan, vart ska jag börja?

Jag önskar inget hellre än att vara lycklig. Jag är lycklig nu, med fina vänner, underbar pojkvän och världens bästa familj. Men den ständiga ångesten, oron och alla inre spöken finns där och jag har svårt att känna sådan lycka som bubblar inom mig hela tiden. Menar inte att man alltid kan vara lycklig, men jag hoppas att ordet lycka kommer ha en annan innebörd om tio år. Självklart med mina nuvarande vänner, min nuvarande pojkvän och hela min familj med i bilden. Jag vill bo och jobba i Stockholm, helst som jurist såklart. Men för att göra en påbörjat lång historia betydligt kortare: Jag vill vara riktigt lycklig, kunna träffa hela min familj oftare än jag gör nu då en av mina bröder med familj bor i Umeå, way to up high med andra ord. Jag vill ha min femrummare på Strandvägen (jaja jag vet, det kommer aldrig hända) och jag vill kunna handla på Schuterman utan att det ska vara sjuttio på Schuttis, jag vill kunna sova i sängkläder från Lars Wallin och gå på fina middagar i mina Christian Louboutin skor med min fina pojkvän framför mig. Jag vill kunna bjuda mina föräldrar, syskon och syskonbarn på semester och uppleva känslan av att vara helt oberoende av pengar och tidsuppfattning.

Nu låter det säkert som att jag tror att pengar är allt. Tro mig, jag vet att det inte är så. Men jag står helt klart fast vid att livet blir enklare med klirr i kassan. Men lycka går inte att köpa för pengar helt enkelt.

Klart att en bild på mitt mysmongo passar in här?

Nu är ju detta en bild på både honom och mig.
Men vafan, ni förstod från första början att dethär
inlägget skulle handla om Damir så vad gör det liksom?

Delar med mig av ett av mina finaste minnen. Chile -o8;

cplång strand med mysigaste strandpromenaden.



ska lätt ärva Berrys hus när han dör, då kan ni hälsa
på mig här, på mitt berg.



Sheraton



Reñaca



Mammi och jag i lägenheten, söta ju!





Ja, lägenheten ser sunkenpunken ut men vafan? haha



matchmakin'



Stora bilen ju?



Utsikt från lägenheten, dog där varje kväll.



Återuppstod på morgonen när jag möttes av detta, how nice huh?

Say whot? har en hel drös med favoritskor men favoritklänning vetifan. Gillar Ralph Laurens stil på klänningar, klassiskt och stilrent typ, fast ganska tråkiga egentligen, haha. Nä men jag vet inte faktiskt. Ser bara snygga klänningar på andra, typ Kenza och blondinbella -.-

Har inte tid med detta nu, duschen och film väntar!

Jag ångrar inte så mycket faktiskt, kanske mest för att jag förtränger saker jag inte gillar att tänka på. Men en sak jag ångrar är att jag tackade nej när Marit Bergman frågade om jag ville följa med henne upp på scenen under en spelning på Hawaii på Hultsfred typ år 2oo5 eller något. För att göra en lång historia kort så kände jag henne sedan tidigare, men jag sa nej på grund av scenskräck, antar jag? eller nä, det var nog på grund av att det fanns en jävla brud där som hette Vendela (seriöst, hatar henne än idag) som gick att likna med en finne i röven på en cykelsemester på Gotland, no kidding. Radiotöntar och popfreaks känner igen denhär låten;

Idag har det varit en perfekt dag, jag vaknade bredvid Helge och solen sken som aldrig förr. Det gjorde den ju i och för sig igår också men jag var så jävla bakis så vad spelar det för roll? Hur som helst, vi åt frukost och han hade morgondamp som vanligt, hahah. Nä men, sånna dagar gillar jag. Mysiga dagar när man inte måste göra något. Jag måste i och för sig plugga, how fun, huh? nä men. Tills nu har det varit the perfect day iallafall. Imorgon blir det också the perfect day, först hagadal (tro mig, hagadal är allt annat än perfect) men med en fin vän så blir det jävligt bra. Efter det går jag och Helgeplutt (fult jävla smeknamn) av i Storebro för alla ♥-dagfirande, how qute? hahah.

Innan plugg ska jag ta mig en lång dusch, typ raka benen och sånt. Vill inte se ut som en gorilla imorgon liksom, he-he. Pusss

Say whot? har ingen direkt favoritblogg, kollar runt lite här och där bara. Ana Ginas blogg är väl bäst isåfall, skrattar jämt, hahaha. Min humor så in i helvete, driva med människor åt höger och vänster. Borde skaffa en blogg där jag skriver allt jag kommer på om olika människor. Eller som Nathalie sa igår om en way to fat girl; köttbullen.

Äh jag vet inte, Ana Ginas toppar väl listan! Nu ska jag duscha och soooooova, tills jag dör. He-he-he!

Det första jag kom och tänka på nu var en helt random kväll egentligen. Hur som helst, jag och Terese skulle ha fettkväll med pizza hemma hos henne i Södra Vi, och vi ligger i hennes säng och gråter av skratt efter att ha kollat på PP i skolkatalogerna sedan han gick på AL, pluttungen. Iallafall, vi åker och köper pizza och åker på lite sightseeing i Södra Vi, hahah. Åkte tillbaks till henne, och började äta. Mina vänner vet att jag äter en pizza på typ tio minuter, och ja, tio minuter efter att vi satt oss vid bordet hade jag ätit upp. Terese, som alltid börjar med kanterna, hade inte ens ätit två hela bitar av sin pizza. Jag blev så jävla mätt så att jag höll på att dö, jag skojar inte. Jag knäpper upp byxorna, lägger mig i horisontalläge och typ ber till Terese att sluta äta för jag kommer spy om jag hör någon annan smaska på en pizza typ. Jag ligger och kallsvettas, ber till alla möjliga övre makter om att låta mig gå och spy typ. Men den saken kom ju inte på frågan efter som Terese har fobi för spyor, no kidding. Hur som helst, jag överlevde och jag får ett sms av PP och han frågar om vi kan åka och hämta honom och Anton i Vimmerby. Sagt och gjort, vi åker och hämtar dom, och det första PP säger till Anton när dom sätter sig i bilen är "ah alltså, vi får ju se om vi överlever denhär resan".  Mina vänner, eller människor över lag, brukar alltid säga att jag kör så jävla fort. Hur som helst, dom åker tillbaks till Södra Vi med oss och byebye med dom. Terese och jag åker hem igen och gör... jag vet inte vad vi gör. Eller jo, under denna tid satt Tereses syster, Emelie i rullstol för sitt opererade knä och detta tyckte jag var så jävla roligt så jag dog varje gång jag såg henne.

Aja, när jag skulle åka hem åker PP med mig till stan, och en timme senare går vi ut och går av nån konstig anledning. Vi gick tjugo varv runt Bullerbyn, pratar om allt och inget och ah.. livet kändes fint. Det var lite kaos i mitt liv just då, och han ville inte att jag skulle åka hem ensam eftersom jag typ var out of control, så vi gick ut och gick istället.... i fem-sex timmar. Lite innan fem på morgonen kom jag hem, och ja.. den kvällen och natten tänker jag ofta på. Tror det var då allt bröjade, utan att någon av oss visste det. En cprolig kväll med Terese och en lång, kall och konstig kväll med PP. Klart man älskar sånna fina minnen? lite konstigt att jag delade med mig av det här däremot, men jag kom och tänka på detta när jag skulle berätta om ett minne. Så enjoy people, nu har ni slösat ett par minuter av era liv för att läsa detta ;)



Stekig tjej på Öland!

Två muppar i en hiss någonstans där ingen vet.

Någon hjälte som jag har sett upp till hela livet, eller kanske en stor del av livet, har jag tyvärr inte. Alltså detdär med hjälte är ju ganska knepigt. Har man bara en hjälte om man har mött någon som typ spindelmannen? eller iallafall någon som räddat livet på en? Jag har aldrig varit med om det, men det beror väl på att jag klarar mig otroligt bra själv, HAHA. Nä men, helgens hjälte är iallafall Helge, big time. Tur att han finns när livet inte känns så rockigt liksom. Nu är det däremot söndag och Helge är inte här, så nu är väl tiden inne för lite depp och självmordsförsök? hahah nä fyhelvete. Dags för en dusch iallafall, jag luktar bajs (tur att du inte är här nu, då hade du avlidit).

Woho, how interesting? Jag hade på mig gråa stentvättade jeans och en fluffig kofta. Den syntes dock inte, hade jacka på mig hela dagen. Det blir lätt så när humöret dalar, varför vet jag inte. Nu sitter jag i morgonrock, som vanligt, fryser alltid å sådär. Borde byta kläder om jag ska möta fillepill, hade inte varit jättesnyggt med morgonrock utomhus kanske?

Nä va, bajs hej

Lite svårt faktiskt. Jag är stolt över mycket. Men speciellt över mina fina fispluttar till vänner för att dom orkar leva sina egna liv, men dessutom mitt nu när det har en underlig förmåga att göra några vändor down under och esta sig fast där ett tag. Förstår inte hur dom hittar orken till att prestera på topp. Jag själv bryter ihop efter minsta motgång och det har dom en förmåga att märka i ett ganska tidigt stadie, och tur är väl det. Ibland får jag en rejäl jävla utskällning, speciellt när det handlar om min självkänsla eller när jag är töntig gällande han den där. Jag vet dessutom att vilket humör jag än är på så finns dom alltid där, precis bredvid mig. Och det är något att vara stolt över, att ha världens absolut bästa vänner.

Här är ju i och för sig bara Jennifur och jag, och TNs knä där i vänstra hörnet, vill ni ha fullständig beskrivning av dom jag nyss nämt så kommer den här; Hon med knät i hörnet är en korthårig svart tjej, nej hon är ingen neger, inget fel med det dock, men hon är Svensk och svartklädd. Proppfylld med smycken av alla dess slag, och ögon som går att jämföras med... bra skit. Bakom kameran finns såklart Linnet å Fesen. Ena tjejen är svart all over med hair of an angel, den andra är blondie all over med en kropp att döda för, no kidding nu alltså. Ni ser ju själva hur Jennifur ser ut. Babyface 2.0 och en världens pluttigaste utseende. HOW QUTE?! hur som helst, dessa små troll är jag stolt över ♥

Just nu tänker jag ungefär på följande; jag vill ha frukost, jag måste skotta för det kom en jävla massa snö inatt, jag måste duscha, jag måste åka in till stan, jag måste pussa på en tjockis (HAHA!), jag måste städa här hemma och ah.. inget mer. Jo, jag måste göra något seriöst av denhär listan om den ens ska bli kul att göra, eller läsa. Puss!

Finns inget annat att säga än att mina vänner är dom bästa ♥

Inget går däremot upp emot en puss från någon man gillar, helt amazing. Inget går ju upp emot en puss från Tuva som på bilden nedan heller, men jag menar liksom en puss full med kärlek från någon som får en att sväva på moln. Ni förstår vad jag menar. Här är en skitgammal bild på mig å min favvounge iallafall;