trick me

Till Lovisa: Jag har inte orkat sätta mig och skriva ett långt inlägg om viktiga saker för just nu känner jag mig helt oviktig över huvud taget. Men om du vill veta vad jag gör om dagarna så kommer det här: Jag jobbar, tränar, fikar, hänger med Felicia och Anton, pussar min pojkvän, solar och kollar på en fyra för tre och gossip girl.

Nu ska jag äta kladdkaka och kolla mina serier! PUSS




Hej här är jag.


en tanke

Jag har så mycket att berätta för er, sånt viktigt som jag har tänkt på. Det handlar mest om feminister och sverigedemokrater faktiskt. Idag konstaterade jag och Felicia att folk som fortfarande tror att det finns en märkbar och viktig rasskillnad bland oss människor måste stannat i utvecklingen. Den teorin uppkom för mer än 100 år sedan, ett hundra år, det är 2012 nu och forskningen har faktiskt gått framåt, även om folk verkar ha svårt att tro det. Typ ja, sånt viktigt vill jag skriva om. Och feminister. Och om tårtan ni vet, tårtan av en mörk kvinna som skriker när dom skär? ja ni vet, könsstympningsdebatten. Nu har jag inte tid att sitta här längre. CIAO!


weirdoo

Vill ni veta en sak? Jag har sjuk separationsångest. Jag kan inte slänga något. Mina trasiga strumpor slänger jag i tvätten hela tiden tills mamma slänger dem istället. En gång när jag såg mina strumpor i soptunnan så tog jag upp dom. På sant. Och när vi sålde mammas bil så var jag tvungen att pussa den hejdå. Lilla bil. Grejen är att jag ogillade bilen men jag har så svårt för att säga det till någon för då tycker jag synd om den, förstår ni? ni tycker nog jag är dum i huvudet, det är okej liksom, jag tycker också jag är dum i huvudet. Måste jobba på det här. Nu tycker jag att jag är barnslig som har så svårt för att göra mig av med grejer men när jag väl försöker säga till mig själv att vi måste sälja biljäveln så blir jag ledsen. Jag gråter ju inte såklart, men ni förstår. Jag saknar redan min lilla v50. Lilla plutt.

Nä men så atteee, hejdå då!


hard work work

Riktigt bra dag på gymmet, fick proffshjälp av Maria och mina ben riktigt skakade när jag gick därifrån. Då älskar jag att träna. Man ska vara helt slut, annars kan det kvitta. Efter det åt jag och Sara vitlöksbaguetter och hade myssnack i soffan. Pappa hämtade mig och Damir och vi drack skumpa och firade min födelsedag med toast skagen och risotto. Riktig risotto är inte alls som den man åt i skolan, bara så ni vet.... Hur som helst, skitbra dag! Nu ska jag pussa på min kille och be om massage, det e jag värd.

Bye peeps!

b-day kid

Igår hade jag fina människor omkring mig hela dagen. Mamma och jag låg och drack kaffe i sängen på morgonen, när jag kom till Vimmerby och hämtade Tuva så låg vi och myste i soffan och kollade på Monsters Inc. Kan ju vara en av de bästa barnfilmerna som finns? När sissimiss kom hem från frissan så bjöd hon på lunch och efter det mötte jag upp Hanna som bjöd på latte och livet kändes så jävla bra trots att det regnade.... Vi mötte upp Tinna och hon bjöd på tårta som vi tog med till Bri och Ella och hade tårtkalas. Mamma hämtade mig och vi hjälpte min ryggskottade bror ut från hans lägenhet så att vi kunde gå ut och äta med sissimiss, Tuva och Tim. Jag saknade lilla pappi såklart.. På kvällen hade Damir och jag myskväll och paketöppning. Jag ville faktiskt bara skryta om hur fina vänner jag har och hur mysig min familj är. Enda minuset var att jag inte träffade Sara och Filli...

Ciiiiaooo!!



18:52

Det gör så ont i mitt hjärta när jag kollar på lägenheter i Vasastan för 8 miljoner kronor. Varför kan inte mamma och pappa komma och säga "här min älskade dotter, denna nyckel är till dig" och så har jag en lägenhet like heaven? kanske för att man inte köper en lägenhet till sin dotter för 8 mille. Tror det är en simpel principsak, inget annat....

Idag var det förresten inte alls kul att träna. Allt var jobbigt. Och tråkigt. Och svettigt. Om ni ville veta.

Något som är jävligt bra och roligt och viktigt och spännande är att jag fyller år imorgon, och att nya gossipavsnittet kom ut idag. Jag vet inte riktigt vad som är bäst faktiskt. Gossip girl tror jag. Eller min födelsedag. Eller gossip.... nä jag vet inte. Jo jag vet. Min födelsedag såklart. Imorgon ska jag barnvakta Tuva och träffa Alex (inte Alexander alltså, Tuvas dvärghamster Alex) och gosa med honom massor. Hur mycket man kan gosa med en dvärghamster vet jag dock inte. Jag kan ju inte direkt lägga mig på honom som jag lägger mig på Damir när jag sover. Efter goset och myset så ska jag fika med Hanna. Sedan ska jag mysa med pojkvän och sedan ska jag och mamma ha myskväll. Pappa kommer hem på fredag så han missar hela kalaset. Jag förväntar mig en lägenhet i Vasastan som kompensation.



Helt okej kan jag tycka. Den ligger ju inte i Stockholm, men ändå.


det måste kännas i ditt hjärta på riktigt

Igår hade Amanda kalas hemma hos sig och jag var som vanligt en del av släktträffen. Vi åt cheesecake, skrattade åt konstiga historier och pussades med småpojkarna (de är 3 år gamla så nej, Damir bryr sig inte). Efteråt sa vi hejdå eftersom att hon skulle tillbaks till Stockholm. På kvällen mötte jag upp Alexander och vi sa också hejdå. Det där med att säga hejdå har alltid varit så jävla jobbigt för mig. När Damir skulle åka utomlands för ett tag sedan så grät jag. Varför ska mina vänner få för sig att flytta 30 mil ifrån mig? Varför flyttar de dessutom till helt olika orter? I Stockholm finns en hel drös med människor som jag alltid försöker träffa när jag är där men jag är verkligen aldrig i Göteborg så hur ofta hälsar jag på woody liksom? (woody = Alexander). I sommar har jag planerat olika roadtrips och då finns det såklart en roadtrip där vi ska besöka Jönköping och Lovisa, Borås och Matilda & Lollo och Göteborg och Zamoranosarna. Och Ullared såklart. Elin och jag är ena jävlar på att planera så detta kommer bli skitbra.






Värsta coola roadtripbilen ju!!

trumma trumma

För att göra en lång historia kort så sammanfattar jag min långhelg, eftersom jag tror att ni är nyfikna på vad jag har gjort. Right? Jag har festat och jag hade skitkul, jag gick hem till Damir mitt i natten i snöstorm för att taxifan aldrig kom, vaknade, åkte hem, letade påskägg med min bror, sov, åt mat, sov igen, åt igen, åkte till Hultsfred och träffade min göteborgare och träffade hans goshundar, åt nattmat, åkte till Damir, sov, vaknade, skriver just nu ett blogginlägg och snart ska jag duscha och sedan ska jag träffa min andra efterlängtade vän Amanda som är hemma från Stockholm över helgen. Nu vet ni.

Nä hörrni detta var ju inte alls ett roligt inlägg. Bilden nedanför är så jävla rolig för det speglar mig och Damir skitbra..... vi är inte så kärleksfulla alltså. Men kära ändå.



; My problem is a two-faced, four-eyed, devious little snipe in a fat suit.

Visste ni att Blairs andranamn är Cornelia? Blair Cornelia Waldorf. Jag behöver inte säga mer.

G: Jesus and I have redefined our relationship.
B: You mean he dumped you because he found out you were Satan.



satans tecken på existens

Igår fick jag migrän, för tredje gången i mitt liv. Jag har aldrig, på riktigt, aldrig haft så ont. Jag grät konstant i flera timmar och ringde alla mina vänner. Jag var ensam hemma och när jag mår dåligt så måste jag ha uppmärksamhet och jag måste ha någon som tar hand om mig, jag känner mig så jävla hjälplös annars. Jag grät när den vänliga damen på sjukhuset tröstade mig och sa att hon också drabbas av fruktansvärd migrän ibland, hon hade en sån riktigt mysig och värmande röst ni vet.. Efter hennes råd och tröstande ringde jag direkt till Alexander och grät. Efter det ringde jag pappa igen. Och igen, och igen. Sedan ringde jag Damir, Felicia, Sara Svennis, Sara Karlsson, Pernilla, Elin, Jaana, mamma, Linnis, Ella och Fredrika. Jag grät ännu mer när någon av dem inte svarade för då trodde jag att jag var lämnad ensam kvar på jorden. Jag och migränen.. Min vän Sara Svennis är lika rädd som min andra vän Terese Thörn för spyr och folk som kräks, de är livrädda, på riktigt. Men iallafall, jag ringde Sara (och var nästan säker på att hon inte skulle göra det, och jag förstår henne för med den fobin så närmar hon sig inte någon som har spytt de närmsta dygnen typ) men som den livräddaren hon är åkte hon från sin pojkvän och åkte och köpte migräntabletter åt mig trots att jag hade spytt som en kalv. Och min andra vän Sara som också lider av migrän tyckte så synd om mig och gav mig tips för att smärtan skulle lätta. Felicia kom hit med drickyoghurt och choklad också, hur fint? Alltså jag blir rörd när jag skriver detta. Mina vänner är bäst. Fina underbara vänner. Vet ni, jag önskar inte ens att min värsta fiende fick genomlida den smärtan jag kände igår. Eller kanske. Jo, jag vet en som gärna kan drabbas av lite migrän. Jag vet nog fler förresten, som den Blair Waldorf jag är, heheh..

Här får ni en alldeles egengjord kärleksförklaring (gjort nyss i paint, jag la inte sådär jättemycket tid på den får jag väl erkänna men jag håller på att kissa på mig så jag var tvungen att skynda mig)




; xoxo

Om någon av er som läser nu kollar på Gossip och inte har kommit till typ fjärde säsongen behöver inte läsa nu;

Det finns ingen bättre serie än Gossip Girl. For real. Jag fick en riktig kändischrush på Chuck Bass, som alla andra tjejer alltså. Det värsta i hela serien är Chucks ansiktsuttryck när Blair säger "I don't love you anymore" och ger tillbaks förlovningsringen. HERREGUD! mitt hjärta brast när jag såg den scenen. Jag grät och visste inte vad jag skulle göra. Det var ju inte direkt så mitt eget förhållande hade tagit slut men jag grät nog som om det hade det. Chuckelichuck... åh. Och Blair. Jag älskar henne. I tvåan på gymnasiet så sa Therese och Fesen att jag var lik Blair, men då kollade jag inte på gossip och tyckte det var ett töntigt påstående för att jag trodde att serien var helt världelös. Men fan så fel jag hade, inte konstigt att jag älskar Blair när hon är precis som mig. Eller jag som henne. Jag skulle lätt kunna putta ner Felicia i en fontän om jag inte fick som jag ville.

Titta på detta, lovar att ni kommer gråta; http://www.youtube.com/watch?v=LA4HwK3eNlI








being strong is the new skinny

Kors i taket och fan på väggen, gissa vem som köpte ett träningskort igår? Jag såklart, vore ju ointressant om jag berättade att min granne hade gjort det. Jag vet att jag kommer börja träna på riktigt nu eftersom jag är för snål för att bara låta det ligga. Alexander hjälper mig och berättar hur man ska äta och grejer. Han tyckte inte det var en bra idé att äta choklad precis efter träningen. Jag åt ändå. Nej förresten, innan folk börjar kommentera och tro och tänka och snacka så säger jag det direkt, Damir är min pojkvän och Alexander är min vän. Punkt slut.

Nu har jag iallafall ätit frukost och måste dricka kaffe innan mitt huvud säckar ihop. Sedan ska jag tränaaaaaa. Om jag är pepp? ja faktiskt. Och nej jag bantar inte, om något pundhuvud nu skulle få för sig det.



En bild på mig från igår. Såklart.


12:11

Här kommer ytterligare en grej ni inte visste om mig;

5. Jag har inte rökt sedan nyårsafton! snart fyra månader sedan. Jävlar så stolt jag är ska ni veta! De flesta visste kanske om detta förresten, jag har en förmåga att säga det till folk varje gång jag träffar dem. Jag såg nyss på doctors på tv, där pratade de om rökning. Anledningen till att folk går upp i vikt är för att man lättare känner lukter och smaker av t.ex. mat och därför äter man mer, så det är alltså inte "jag har slutat röka, nu bestämmer sig min kropp för att bli tjock hej hopp", utan det beror på att man börjar äta mer än innan. Så ja, alla ni som röker men använder det som en "ursäkt" för att inte sluta så gäller det bara att ha pli på er själva när det gäller mat och annat skit så slipper ni bli fattys.


18:58

Jag måste tipsa er om världens mysigaste mammablogg. Det är 16-åriga Matilda från Borås som skriver om hennes och sin son Charlies liv och jag är helt fast, obsessed, fascinerad, imponerad, ja allt. Check it out; www.matildadrysen.devote.se

Jag har inte så mycket annat att dela med mig av idag, jag har fått hem Elle så jag ska lägga mig och bläddra, dricka kaffe och äta kinder maxi. Nomnom!


dear sunday, fuck you

I fredags åkte jag till Vetlanda och jobbade och när jag kom hem var det raka vägen till Gillestugan för att hjälpa till att servera på en fest. Vid halv tre däckade jag bredvid min kille och jag sov tills klockan sex på lördagen. Ja, klockan sex på kvällen alltså. Hur sjukt?? Trodde mitt huvud skulle sprängas när jag vaknade vid åtta på morgonen första gången, fick panodil av dammelamme och somnade om igen. Vid tolv på natten hade vi sett en halv film och då somnade jag igen och sov tretton timmar. Om jag är trött nu? ja självklart.

Exakt såhär sover jag:



Lägger jag mig så och räknar får så somnar jag innan jag kommit till hundra.



RSS 2.0